Det ökade lönegapet (och LO-pamparna)

LO granskar årligen löneskillnader i Sverige. Årets rapport (pdf här) visade att skillnaden mellan ”makteliten” och löntagarna är större än någonsin. Utvecklingen sedan 1950  är intressant, medan gapet minskade fram till 1980 så har det därefter ökat betydligt och tidigare minskning har eliterna flera gånger kompenserat sig för.

lonutv

I Aftonbladet uttalar sig LOs ordförande  Karl-Petter:

Det är så jävla moraliskt fel.

Men när frågan om hans egen lön ställdes för något år sedan i Svenska Dagbaldet:

Jag är ute väldigt mycket på arbetsplatser runtom i landet och lönen kommer ofta upp. Jag har märkt att det finns en väldig respekt för att jag har 3,5 industriarbetarlöner och följer vanliga löneutvecklingen

Enligt LO-pampen känner alltså löntagarna i LO respekt för hans lön, på runt 100000 kr/månaden (därtill kommer givetvis olika styrelseuppdrag).

Och låglöneförbundet Handels ordförande, Susanna Gideonsson, som har en lön på runt 80000 kr/månad + arvoden från uppdrag motiverar sin lön:

Jag var inte med när lönesystemet sattes. Det var i början på 2000-talet som de förtroendevalda beslutade att företrädarna för medlemmarna inte ska tjäna så mycket mindre än dem som företräder arbetsgivarsidan.

Med andra ord: de som förhandlar för arbetarna ska inte leva på samma villkor som dessa utan dela intressen med arbetsgivarna.

Här har vi en stor orsak till problemet med dagens fackföreningar, men också politiker. En persons intressen och världsbild kommer mindre från principer och moral än från personens levnadsförhållanden. Lever du som chefen, då delar du chefens värderingar.

 

 

 

 

1 Comment

  1. Nisse

    Fackpamparna är inte bättre än kapitalistsvinen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked (required)

*

Senate kommentarerna
Arkiv: datum
Arkiv: kategorier