Vitalisering av SKP

Sveriges kommunistiska parti (SKP) är det mindre av de två kommunistiska partier som finns i Sverige. Flera olika paritet med namnet har funnits, ibland även samtidigt.

Det nuvarande partiet tog sitt namn 1995, men bildades 1977 under namnet Arbetarpartiet kommunisterna (APK). Detta kan i sin tur betraktas som en avknoppning (av personer som uteslöts 1976) från Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). VPK hade tagit sitt namn 1967, innan det hette partiet från 1921 SKP.  Detta SKP hade tidgare hetat Socialdemokratiska Vänsterpartiet, och bildats 1917.

Under senare år har SKP varit ett marginellt parti som stått i skuggan av Kommunistiska partiet, dvs. gamla KPML(r). Med ett undantag: i det internationella arbetet har SKP varit mer aktiva och upprätthåller kontakter med flera andra internationella kommunistiska partiet. Inte minst under paraplyformen Europeiska Kommunistiska Initiativet.

På SKPs hemsida nämns att flera nya lokalorganisationer nyligen startat. Tyvärr anges ingen vidare information. På senare tid har det dock på flera håll runt om i landet gått med en del yngre personer, inte minst sådana som efter missnöje med Kommunistiska Partiet och dess ungdomsförbund hoppat över. Detta är en intressant utveckling som bör följas, då det antyder en vitalisering av personer som är såväl ideologiskt orienterades som aktiva.

Huruvida de verkligen lyckas att få SKP att bli ett mer synligt och levande parti återstrå att se.

Men vi får önska lycka till.

 

2 Comments

  1. D

    Tror någon att SKP kan spela en roll i kampen för socialismen? Bör man inte alltid fråga om ett engagemang är motiverat, dvs vad kan det leda till. Helt ok att gå med i SKP av sociala skäl (vänner, diskussioner, osv), men om man går med av politiska bedrar man sig.

    • Marxist

      Problemet är att detta lätt blir en motivering för icke-engagemang, att inte gör något. ”om alla”-argumentet har faktiskt bäring, men det förutsätter att varje enskild drar sitt strå. Det går inte att räkna med att det alltid finns starka, levande rörelser som verkligen påverkar, allt måste dock ha en början.
      Vänd om perspektivet: är det inte när situationen känns hopplös som kampen är mest betydelsefull? Att en enskild idag är aktiv, försöker bygga något är långt viktigare än att delta i rörelser som redan är framgångsrika.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked (required)

*

Senate kommentarerna
Arkiv: datum
Arkiv: kategorier