Kort introduktion till marxistisk ekonomi

Marx ekonomiska teori intar en särställning i marxismen. Som helhet är det en omfattande teori som berör många olika ekonomiska aspekter, exempelvis värdets natur,  profitens ursprung, innebörden av ekonomiska kriser och arbetslöshet. Här ges en kort introduktion som inte kräver någon förförståelse, avsikten är att längre fram ge mer utförliga beskrivningar.

Ekonomiska system är perioder i den historiska utvecklingen. Kapitalismen är den senaste, och likt alla tidigare har den uppkommit och kommer en dag att försvinna. Karl Marx identifierade de bakomliggande drivkrafterna och visade att utvecklingen ske enligt ett mönster – det finns skäl att anta att detta även gäller för det nuvarande.

Kapitalismens utmärkande drag är strävan efter ständig tillväxt, som för kapitalisten tar sig formen av profit. Varifrån kommer denna tillväxt?

Marx klargjorde att värde (i ekonomisk bemärkelse) kommer av mänskligt arbete. Detta framgår klart om vi tänker oss en förenklad modell: på en öde ö vet du att det som tar en timme att producera är mindre värt än det som tar två timmar. Om det finns två personer skulle ingen där byta det som tar två timmar att framställa mot det som tar en timme att göra.

Men när du går till arbetsgivaren säljer du din arbetskraft, inte det du producerar. Arbetsgivaren betalar i form av lön. Vinsten kommer av att det du producerar (ditt arbete) har ett högre värde än det du får i betalning (priset för din arbetskraft). Arbetsdagen består således av två delar: i en del arbetar du för att skapa det du kostar, under andra delen arbetar du för att skapa det som arbetsgivaren lägger beslag på. Marx kallar detta mervärde – därifrån kommer all profit.

Kapitalisten återinvesterar delar av profiten för att öka produktiviteten. Detta är inte valfritt, för om det inte sker så gör någon annan det och konkurrerar ut den som avstod. Detta gör att samhällets produktivitet ständigt ökar. Eftersom det tar mindre tid att producera allt mer blir produkter billigare. Du får mer saker, men i realiteten krävs mindre tid för att upprätthålla dig. Med andra ord: arbetsgivaren kan ge dig mindre del av det värde du producerar, fast du tror att du får mer.

I jakten på profit kommer arbetsgivaren att utsuga dig allt mer.

Men mot detta står att du kan ställa politiska och ekonomiska krav! Om det sker kollektivt, av en enad arbetarklass kan kapitalisten pressas till eftergifter. Detta har skett i historien. Rösträtt, ekonomiska förbättringar, välfärd osv. är alla resultat av arbetarklassens kamp. Men det finns två sidor i alla kamper, och kapitalisterna har funnit motmedel. Dels har förbättringarna vänts till att passivisera mer aktiv kamp. Dels har olika grupper inom arbetarklassen, såväl nationellt som internationellt, ställts mot varandra.

En viktig del i detta är arbetslösheten. Genom att se till att det hela tiden finns arbetslösa säkrar arbetsgivarna lojaliteten hos de som har jobb. Dessa förväntas känna tacksamhet för att de får arbeta, dvs. för att de skapar vinst åt arbetsgivaren! Arbetslösheten pressar också lönerna: du får mindre av det värde du skapar, och det arbetsgivaren lägger beslag på blir större.

Detta är ofrånkomligt i det kapitalistiska systemet. Det kan inte ändras av politiska beslut eller individuell välvilja. Det enda sättet är att ersätta det rådande systemet med ett annat, där inte utsugning av mervärde är målet.

Ekonomiska system har byts ut tidigare i historien. Det kallas revolution.

2 Comments

  1. Red

    Bra sammanfattning, men skulle gärna se lite mer utförligt. Denna här typen av beskrivningar låter bra, men samtidigt innehåller de en hel del antaganden som måste beläggas.

    Stämmer det att arbete är enda källan till värde?

    Förklaringen av arbetslöshet tycks kräva en organisering. Finns verkligen den?

    Varför är det enda sättet att förändra att ersätta systemet? Ok, antar att skribenten inte är reformist, men det går ju inte att utesluta reformer som möjlighet.

  2. Nicke

    Vore bra om ni skrev en fortsättning.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked (required)

*

Senate kommentarerna
Arkiv: datum
Arkiv: kategorier